Knuthöjdsmossen och dess smålommar
Knuthöjdsmossen är ett naturreservat om ligger nära Hällefors och är nog främst känd för sina smålommar. Jag har besökt platsen många gånger under sommaren och möts där ofta av en magisk dimma över gölarna. Det är en härlig plats för både landskap- och fågelfotografering. Ibland kan detta skapa problem då det är svårt att bestämma vilken typ av bilder att ta. Ofta blir det smålommen som vinner.
För att uppleva den trolska stämningen måste du vara där väldigt tidigt, under sommaren (i juli) är det lämpligt att vara på plats senast 03.00. Då har solen ännu inte hunnit upp. Det finns tid att hitta kompositioner eller att försöka lokalisera vilka gölar som smålommen befinner sig i innan det fina morgonljuset kommer. För att vara i tid har jag vid några tillfällen bott i ett vandrarhem i närheten men andra gånger har jag kör dit under natten. Runt 08-tiden så har solen blivit så stark att det mesta av stämningen är borta. Det är tid att avsluta fotograferandet och ta en tupplur i bilen för att inte vara en trafikfara på vägen hem.
Att Knuthöjdsmossen ligger nära Hällefors är både bra och dåligt. Bra för att det är enkelt att ta sig dit utan att gå långa sträckor. Dåligt för att ibland hörs trafiken från närliggande vägar och industriområde och det förstör känslan av vildmark. Men ibland är det helt tyst och endast smålommarnas skrik hörs över mossen. Vid sådana tillfällen är det lätt att tro att man är långt från civilisationen. Det är en fantastisk upplevelse att stå på mossen en sådan morgon och gör plågan att ta sig ur sängen vid 24-tiden för att köra 2.5 timme helt värt sitt pris.
Platsen är mycket lättillgänglig och det finns till och med toaletter vid parkeringen. Det finns spångar att gå på och delar där det till och med går att ta sig fram med rullstol. Från en fotografisk synvinkel skapar det lite problem då det begränsar antalet platser att utforska och det blir lätt att du tar samma bild som du (och andra) redan tagit, t.ex. den lilla ön med några tallar på. För fågelfotograferande gör det inte så mycket för där är det främst vad fågeln gör som avgör om bilden bra eller mindre lyckad.
Ur en teknisk synvinkel finns det en del saker att tänka på. Först så behöver du ett objektiv med lång brännvidd för smålommen är ganska liten (60 cm lång och en spännvid på runt 1 meter) och finns en bit ifrån där du kan stå och fotografera. Jag använder 600 mm och önskar ofta att jag hade ännu längre brännvidd. Bilderna där fågeln lättar och flyger iväg eller landar på vattnet tycker jag bäst om men här gäller det att ha en snabb slutartid (1/1000 till 1/2500) för att slippa rörelseoskärpa. Problemet är att tidigt på morgonen är ljuset svagt vilket gör att du måste använda ganska höga ISO-tal. Jag har ofta ISO uppe runt 3200 (men inte mer) men trots detta blir bilden underexponerad men går ofta att ”rädda” i efterbehandlingen. Jag tycker om när motivet fyller en stor del av bildrutan och detta gör att jag nästan alltid har brännvidden 600 mm men trots detta behöver jag beskära bilden ordentligt (tar ofta bort upp mot 75% av ursprungsbilden). Jag använder främst Lightroom Classic för redigeringen (inklusive brusreducering) men har dessutom Topaz Gigapixel AI för att vid behov öka upplösningen på den beskärda bilden. För att skärpa bilden använder jag Topaz Sharpen AI.
Bilderna i detta inlägg är fotograferade vid flera olika besök på Knuthöjdsmossen.
